Infomöte om modellering av värmebelastning 20.2.2024

Det publika tillfället i Flexens fabriksprojekt fortsatte tisdagen den 20.2. vid ett evenemang som ordnades på Ykspihlaja gästgiveri, där modellering av värmebelastningen i kylvatten presenterades. Projektet genomgår för närvarande MKB-rapportfasen.   

NTM-centralen har bedömt att uppvärmningen av havsvattnet är den största miljöbelastningen på bruket, och målet var att ge ytterligare information och allmänheten en möjlighet att föra en dialog och ställa frågor. Evenemanget samlade en stor publik, sammanlagt cirka 20 personer, av vilka en del var medlemmar i Ykspihlaja invånarförening intill fabriksområdet och en del var medlemmar i den närliggande stugföreningen.  

Evenemanget innehöll först en presentation av projektledaren Jim Häggblom och sedan en presentation av projektets miljörådgivare Envineer om modellering av värmebelastning. Mikko Jantunen från Flexens samt Sanna Suvanto och Aada Elshof från Envineer var också på plats. 

Anläggningens verksamhet genererar inte egentligt processavloppsvatten, utan endast rent kylvatten. Vid evenemanget presenterade Envineer en sammanfattning av modelleringen av värmebelastningen från kylvatten: 

• Utloppspunkten för kylvatten ligger på en ganska öppen plats framför hamnen vid spetsen av den nuvarande vågbrytaren, och objektets djup är cirka 10 meter.   

• Enligt modelleringen är temperatureffekterna begränsade till Karleby hamn, som ligger högst 2–3 kilometer från lossningsplatsen, och till Ykspihlajaviken. Storleken på lastens temperaturpåverkan påverkas i hög grad av att värmelasten varierar från månad till månad beroende på hur mycket av spillvärmen från produktionsanläggningarna som leds till havet. 

• Påverkansområdet är också generellt större under istäckesperioden än under säsongen med öppet vatten. Effekten av värmebelastningen är störst på våren innan islossningen och under den varmaste tiden på midsommaren. Under säsongen för öppet vatten intensifierar dock strömmarna framför hamnen avsevärt blandningen och spridningen av kylvatten och dämpningen av värmebelastningen. 

• Kylvattnet som ska släppas ut kan blandas på djupet med en ganska stor vattenvolym, särskilt på vintern. I öppet vatten, å andra sidan, varierar flödesriktningen och styrkan framför utloppspunkten på grund av förändringar i vindhastighet och riktning, och det mer permanenta observerbara påverkansområdet för värmelasten runt utloppspunkten är ganska litet. Under sommarmånaderna kan dock varmt kylvatten intensifiera temperaturskiktningen framför hamnen. Enligt modelleringen kan havsvattnets medeltemperatur stiga med 0,1–0,5 °C i mitten av sommaren på ett område på 2–3 km2 framför hamnen och med 0,5–2 °C i utloppsställets omedelbara närhet. 

• Under istäcket stiger havsvattentemperaturen framför hamnen och i Ykspihlajaviken med i genomsnitt några tiondels grader, och eventuellt med över 0,5 grader precis framför utloppsstället. Under istäckesperioden är vattenutbytet från Ykspihlajaviken mot öppet hav relativt lågt, och effekten av värmebelastningen sprider sig därmed till ett större område än öppet vatten-säsongen. 

• Värmelastens inverkan på istäcket och dess tjocklek är också i huvudsak begränsad till ett par kilometer från utloppspunkten i riktning mot Ykspihlajaviken och dess front, och främst under förvintern, när temperaturen på det kylvatten som ska släppas ut börjar stiga. Ett permanent smält område på några hektar kommer dock att bildas runt utloppsröret.