Presentation av det uppdaterade MKB-programmet - offentligt evenemang 4.6.2024 i Karleby
Det tidigare MKB-programmet för Flexens Oy Ab:s ammoniakproduktionsanläggning publicerades 23.8.2023 och det uppdaterade programmet ersätter det program som publicerades i augusti 2023. Ett offentligt möte i ämnet hölls i Ykspihlaja, ett gästhem i Karleby, tisdagen den 4 juni kl. 19.00-21.00 och var öppet för allmänheten.
Evenemanget inleddes med ett öppningsanförande av Elina Venetjoki från NTM-centralen, följt av presentationer av Flexens (Jim Häggblom och Aki Ilonen), Kokkolan Energiaverkot (Markus Kekolahti) och Envineer (Toni Uusimäki och Aada Elshof), projektets miljökonsult. På plats fanns också Isla Hämäläinen från NTM-centralen i Södra Österbotten, Heidi Keto-Tokoi från Kokkolan Energia, Mikko Rintamäki, konsult från Kokkolan Energia och Anniina Hallasuo från Envineer.
Projektet är av regional betydelse på många sätt. Projektet kommer att ha en positiv inverkan på den lokala ekonomin genom ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Luftutsläppen kommer att minska eftersom anläggningen kommer att mata in spillvärme och ånga i Kokkolan Energias fjärrvärme- och ångnät. Projektet kommer också att bidra till utvecklingen av ett nationellt vätgasnätverk.
"Intresset för grön vätgas- och ammoniakproduktion har ökat. Ammoniak är en viktig råvara globalt och även för den finska industrin och jordbruket. Behovet av ammoniak växer också inom sjöfarten, där det förväntas vara en lösning för att minska utsläppen. Än så länge finns det ingen ammoniakproduktion i Finland och projektet kommer att bidra till Finlands självförsörjning och försörjningstrygghet", säger Jim Häggblom, projektledare på Flexens.
"Det finns för närvarande cirka 45 ammoniakproduktionsanläggningar i Europa, med en genomsnittlig ålder på cirka 50 år. De producerar cirka 15 miljoner ton ammoniak per år, och ammoniakproduktionen i dessa anläggningar är baserad på fossilgas", förklarar Häggblom.
"Det uppdaterade MKB-programmet har lagt till ett nytt alternativ som övervägs med en högre vätgasproduktionskapacitet och en överföringsledning som ingår i projektet. Transmissionsledningen är avsedd att tillgodose de bredare elbehoven hos operatörerna i Karleby industriområde. När den tekniska utformningen fortskrider har utformningen av fabriksområdet, dvs. utformningen av strukturerna på området, ändrats sedan den föregående MKB:n. Dessutom har mängden kylvatten ökat", fortsätter Häggblom.
"De mest betydande konsekvenserna av projektet bedöms preliminärt vara den ökade termiska belastningen på havsområdet på grund av kylvattnet och konsekvenserna för människor, i synnerhet landskapskonsekvenserna av överföringsledningen och ammoniaktankarna på vågbrytaren, samt säkerhetskonsekvenserna vid risker och incidenter. Det uppdaterade MKB-programmet kommer att vara tillgängligt från 29 maj till 27 juni 2024", säger Toni Uusimäki, Senior Environmental Consultant för projektet på Envineer.
Efter presentationerna avsattes tid för diskussion, och presentatörerna svarade på frågor från publiken och deltagarna via Teams.
Diskussion och kommentarer:
Publikfråga: Hur påverkas det marina livet av att varmt vatten släpps ut i havet? Varför måste vi släppa ut vattnet i havet? Varför är det oroväckande att varmt vatten släpps ut i havet?
Envineer: Du kan se utsläppspunkten på kartan (i slutet av vågbrytaren) och djupkurvorna runt den. Utsläppspunkten ligger bredvid den djupa kanalen. Det uppvärmda kylvattnet kommer snabbt att blandas med havsvattnet, vilket begränsar temperaturökningen i havsvattnet till att huvudsakligen ske framför utsläppspunkten. I praktiken skulle vattentemperaturökningen bara vara några få grader. Den tidigare presenterade modelleringen av värmebelastningen kommer att uppdateras för att återspegla de scenarier som presenteras i programmet.
Flexens: Modelleringen av värmebelastningen förklarades ytterligare vid ett extrainsatt offentligt möte den 20 februari. Baserat på modelleringen skulle ökningen av vattentemperaturen främst påverka närheten av utsläppspunkten. Dessutom finns det en relativt bred och djup kanal väster om den föreslagna utsläppspunkten, som inte hyser någon större vattenvegetation. Modelleringen av den termiska belastningen från havsvattnet kommer att förfinas ytterligare senare i rapporten. Utgångspunkten är dock att maximera användningen av den spillvärme som genereras under hela året.
Publikfråga: Har man undersökt möjligheten att använda den spillvärme som genereras för att hålla djuphamnen varm på vintern? I så fall skulle den (östra) utsläppspunkten för Umicores avloppsvatten ligga på en annan plats.
Flexens: Det har ännu inte undersökts. Den spillånga som genereras kommer att användas i Kokkolan Energias ångnätverk. Avfallsångan kan också användas för att generera elektricitet om den inte utnyttjas på annat sätt.
Publikfråga: Kan kraftverksrutten dras om så att den går genom havet till industriområdet?
Kokkola Energy Networks: Ett sådant alternativ har också övervägts i förplaneringsfasen. Utformningen av kraftledningen har dock baserats på användningen av befintliga kraftledningar, eftersom detta alternativ skulle kräva minst nytt utrymme. En kraftledning genom havet skulle kräva en sjökabel eller luftledning. I båda alternativen skulle det vara mycket utmanande att korsa havet, eftersom överföring av el genom havet skulle minska kraftöverföringskapaciteten (upp till 30%), skulle vara betydligt dyrare (upp till tio gånger högre) och skulle också innebära risker för farledstrafiken i havsområdet. Dessutom skulle det finnas mer privat mark väster om industriområdet längs sträckningen för överföringsledningen genom havet.
Publikfråga: Kan de havsbaserade vindkraftsparker som planeras i Karleby havsområde anslutas till Karleby hamn och industriområdet?
Kokkola Energy Networks: De planerade vindkraftverken kommer inte att nå industriområdet, utan kommer att ligga längre västerut. Därför kan vindkraftverken inte anslutas till industriområdet.
EPO-ELY: Det finns för närvarande två aktiva MKB-förfaranden för vindkraftsprojekt. I det första projektet planeras sjökablar till Nykarleby och Jakobstad, i det andra projektet till Karleby.
Publikfråga: Har vindkraftverken i närheten av Karleby industriområde beaktats i bullermodelleringen?
Envineer: Alla vindkraftverk i Karleby (industriområdet) har beaktats i modelleringen av den kollektiva bullerzonen och i bedömningen av bullerpåverkan.
Publikfråga: Var annars finns det Flexens fabriker?
Flexens: Flexens har för närvarande inga fabriker, men det finns flera projekt i Finland och utomlands.
Publikfråga: Varifrån importeras den importerade vätgasen?
Flexens: Det återstår att se. För närvarande förbereder vi oss för möjligheten att importera vätgas från andra ställen.
Publikfråga: Vad är det som hindrar att all spillvärme säljs som fjärrvärme? Varför måste vi släppa ut vattnet i havet?
Flexens: Kokkolan Energias värmebehov är ganska lågt under sommarhalvåret, varför de inte kan ta emot all spillvärme.
Publikfråga: Hur mycket energi använder anläggningen per dag? Hur många villor förbrukar samma mängd el? Vad blir effekten om det blir brist på energi? Kommer driften av fabriken att påverka elpriset?
Flexens: Priset på el kommer inte att öka för invånarna i Karleby. Det finns ingen exakt siffra för antalet egnahemshus (med tanke på elförbrukningen).
Konsult för Kokkola Energia: Med en snabb beräkning skulle anläggningens dagliga elförbrukning motsvara den dagliga elförbrukningen för cirka 150 000-200 000 småhus.
Publikfråga: Hur ska vi kunna uppnå god ekologisk status i Karlebyområdet till 2027, när det hela tiden kommer projekt som i onödan förorenar vattendragen? Kommer det avfall som inte kan användas att renas och tas om hand på bästa möjliga sätt?
Envineer: Bedömningen av havsområdets ekologiska status är en del av projektets granskningsrapport och påverkas av ett antal faktorer, bland annat de kombinerade effekterna av den stora industrianläggningen. Bedömningen och beaktandet av de kombinerade effekterna kommer att möjliggöra en bedömning av huruvida Flexens-projektet, ensamt eller i kombination, skulle ha en negativ inverkan på målet om god ekologisk status 2027.
Publikfråga: Luftkvalitetsplanerna i förslaget sträcker sig endast fram till 2021. Finns det inga nyare uppgifter om luftkvaliteten? Under de senaste tre åren har det startats ett antal projekt som har försämrat luftkvaliteten.
Envineer: Graferna och uppgifterna om luftkvaliteten kommer från rapporter från Karleby kommun. Efter 2021 har nyare rapporter blivit tillgängliga och kommer att användas i projektets narrativa fas.
Publikfråga: Hur kommer boendeundersökningen att genomföras? Kommer den även att riktas till fritidshus? Var kommer undersökningen att kommuniceras?
Envineer: Semesterfirare kommer definitivt att ingå i undersökningen. Undersökningen kommer att genomföras på ett sådant sätt att alla som vill delta kommer att kunna göra det. Mer information om undersökningen kommer att ges när den blir tillgänglig. Åtminstone Ykspihlajas invånarförening och Sannanrantas villaförening kommer att informeras om enkäten. Information om enkäten kommer också att publiceras på Flexens Kokkolas webbplats och i lokaltidningarna.
Publikfråga: Är Flexens verkligen beredd att investera i att minimera alla olägenheter?
Flexens: Ja.
Publikfråga: Hur stora investeringar handlar det om för Kokkola Energiaverkot?
Kokkola Energiaverkot: De nuvarande investeringarna har främst varit i utformningen av projektet. Om byggandet av ledningen och transformatorstationen går vidare talar vi om en investering på mer än 20 miljoner euro. I ett senare skede kommer vi att få se mer detaljerade kostnadsberäkningar.
Publikfråga: Hur uppstod Ykspihlaja-dammen? Finns det något sätt att rädda eller kompensera för Ykspihlaja-dammen?
Envineer: Baserat på gamla flygfoton verkar Ykspihlaja-dammen ursprungligen ha varit en dumpningsplats för muddringsmaterial, som med tiden har blivit en vattendränkt mark. I sitt nuvarande tillstånd är dammen ganska grund och gräsbevuxen. Baserat på de räkningar av flyttande och häckande fåglar som genomförts anses dammen inte längre vara av samma betydelse i sitt nuvarande tillstånd som den var tidigare. Dess nuvarande värde för fågellivet är därför ganska lågt. Fågeldata från MAALI-projektet (= platser av regional betydelse för fåglar) går tillbaka till början av 2000-talet.
Det finns ett mycket starkt tryck på markanvändningen i dammområdet, och fabriksområdet inkräktar kraftigt på dammområdet. När det gäller fabriken är det osannolikt att det är möjligt att rädda Ykspihlaja-dammen, men alternativ kan övervägas för kompensation.
Uppdaterat MKB-program för projektet: